|
|
I förrgår gick Arvid i frid till de sälla bökningsmarkerna. Vi har ett ungt par boende här för närvarande, och de vill gärna prova på olika sysslor som man kan ha nytta av att kunna som självhushållare. De deltog i slakten och ville lära sig göra blodpudding.
I vanliga fall brukar både maken och jag flå grisen eftersom vi inte har skållningsutrustning, så det finns inga händer över till att vispa blod. Men nu gick det bra att prova detta – lyxigt att kunna ta vara på ännu mer av grisen. Blodet blandades med lättöl, rågmjöl och kryddor och gräddades i ugnen. Idag blev det tillverkning av isterband. Det är verkligen lätt som en plätt, men man måste förstås vara väldigt noga med hygien och rätt saltmängd.
Samt knyta korvändarna väldigt hårt så inte körven glider ur när den hängs upp. Klicka här nedanför om du vill läsa receptet.
Läs mer Grismat
Just nu har vi 4 volontärer som jobbar för fullt i odlingarna. De flesta av volontärerna är studenter och kan hjälpa till under sommarmånaderna medan en grönsaksodlare desperat försöker hålla jämn takt med våren och behöver hur mycket arbete som helst utfört under april och maj.
Vi har sovplats för 2 stycken men nu kom det 2 extra i egen husbil. Lyx! Jag är mycket tacksam för detta, jag ligger efter lite grann eftersom våren varit så sen.
Här är det morötter som ska letas fram bland ogräset. Löken som är satt runt om syns däremot tydligt och klart. Jag odlar lök och morot tillsammans för att förvilla skadeinsekterna.
Vi har fortfarande lök hängande i köket sedan förra året. En del har förstås blivit dålig och en del har börjat växa, men förvånansvärt många är hur fina som helst – särskilt med tanke på att de tillbringade vintern hängande i fårhuset (minus 15 grader) och sen flyttade jag in dem till köket (plus 20 grader) när det blev för fuktigt där ute.
Att vara gris innebär att man vet hur man njuter av livet.
Våra grisar är riktigt slöa på morgonen, vissa djur är gärna uppe i ottan och gal, kvittrar och kraxar, men grisar ligger gärna och trynar ganska länge. Kommer man med maten framåt åtta, halv nio så är det inte säkert att någon är vaken!
Sola och slöa är också väldigt behagliga sysselsättningar som grisar gärna ägnar sig åt. Men till deras heder måste sägas att de bökar väldigt bra. Ibland kan man också få se en gris sätta av i full galopp över hela fältet som de fått till sitt förfogande. Då undrar man vad som tog åt dem!
Nu har Goti grisar igen, åtminstone tillfälligt, såvida inte den lätta rundningen på So-Ellens mage döljer något oplanerat.
Planen är: markberedning för bärbuskar och sedan frysen. So-Ellen och Arvid har varit här en vecka och redan hunnit med ganska mycket av det de åtagit sig.
Själv markbereder jag också en hel del, just nu är det en värmekulle på gång. Rätt tungt jobb, men vid min ålder har man lärt sig att varva sysslorna så man inte förtar sig. Det kan krävas både viljestyrka och karaktär till detta, det är ju så ROLIGT att hålla på o gräva!
Jag brukar alltid önska att tiden ska stå still på våren så att jag ska hinna med allt. Och i år har den faktiskt gjort det. Belgiska Katrien och jag jobbar med odlingsbäddarna så det står härliga till. Tack vare alla volontärer från förra året, som rensade och rensade, så är det bara att sticka ner grepen och vrida om: lös jord och nästan inget rotogräs. Härligt!
Maken har fått hem begagnade bikupor (riktigt tunga as när man ska lasta dem på släpkärra) som ska renoveras snabbt som attan helst, så att han kan ta hem sina nya bin innan fruktträdens knoppar slår ut.
I förrgår fick vi hem årets kalvar. Till att börja med får de gå med fåren. Eftersom gräset inte har växt så mycket än behöver vi ge extra foder. Då blir det lite enklare att lägga allt i samma foderhäck, tyckte jag.
Goliath kände sitt ansvar mot fruar och barn när tre ystra kalvar plötsligt galopperade in i inhägnaden, och motade tappert bort dem till utkanterna. Men jag talade lugnande till honom och efter en halvtimme var allt frid och fröjd.
Det är mitten på april.
För en månad sedan var här full vinter, nu är det fullt ös i grönsakslanden. Jag luckrar och krattar och sår. Målet är att börja sälja grönsaker till midsommar. Fram tills dess säljer jag plantor – ja inte riktigt än förstås, det har varit flera minusgrader de senaste nätterna så man får tåla sig. Det är MASSOR att göra och jag väntar desperat på de första volontärerna som snart kommer hit och hjälper mig.
Lamningen är avslutad för den här våren. 14 livliga krabater skuttar omkring här på gården. Kanske blir det några fler lamm i juli.
Började dagen med att utfodra får, höns, hund och katter. Izla var flyttad till egen box redan igår pga stundande lamning. Luckrade upp ett grönsaksland med grepen, sådde lite morötter och satte lök. Assisterade stressad Izla vid hennes första lamning – hon begrep inte riktigt vad som hände med henne. Hon födde två tacklamm, och sedan visste hon vad hon skulle göra. Jag kunde gå in och äta en försenad lunch samt sätta en pizzadeg och en bröddeg. Sen avslutade jag jobbet med de nya odlingsbäddarna i växthuset och hängde på den nya bubbelplasten. Bar upp några plantor till växthuset – djärvt med tanke på ev nattfrost, men jag måste ju prova om bubbelplasten är nåt att ha… Satt i solen och skolade ut lavendel medan en av katterna låg bredvid och spann. Drack kaffe, flyttade ännu en tacka till lamningsbox, fodrade djuren igen, stängde in hönsen och hämtade äggen, kokade tomatsås, bakade pizzor, sen var jag ledig och kunde slöa vid TV:n resten av kvällen.
- Skicka in EU-bidragspapper, KRAV-papper och deklarationer
(innan min stackars hjärna blir överbelastad med annat)
- Skaffa ett par grisar
- Beställa ännu mera frön (är jag senil eller vad?)
- Bevaka 3 lamningar hoppas jag
- Bli klar med växthusbäddarna
Det är lika märkligt och magiskt varje år – för två veckor sedan hade vi full vinter och nu kan jag snart börja så i landen.
Jag gräver bort gammal jord i växthuset, kör dit komposterad gödsel (skottkärra i uppförsbacke – vem behöver gym?), och bygger om bäddar och gångar. Maken har hjälpt till att såga brädor till stödkanter eftersom jag ska ha upphöjda bäddar i fortsättningen.
Hittills har 9 lamm sett dagens ljus. Några tackor till ska lamma.
Maken som går bikurs, har börjat leta utrustning så att vi kan börja med bin i år. Jippi tycker jag, det kommer att bli kanonfina bönor, hallon, gurkor m.m. när vi får hit ett gäng engagerade pollinerare. Honung är ju inte heller så dumt. Och bivax kan jag göra salva av.
|
SE Ekol 4 
Vår el kommer från vindkraft
|
